+

porslin socker socker socker porslin

g (h)

jag mår illa av för mycket socker men allt ligger kvar i min mage, allt ligger kvar i min mage allt ligger kvar i min mage och allt handlar om mantran och tolkningar av dem och av verkligheten

i verkligheten fick jag ett stort kuvert som jag sparade, öppnade sista av alla paket och i låg ett helt hav med hela mitt liv det var för mycket för att
kunna
tänkte inte skriva om det för det finns inget i min varbala värld som just nu kan väga upp,
men där i fanns jonas karlsson där fanns skapandet och den mjuka det fluffiga en virkad blomma som blev en ring och en hel jävla text som jag skulle vilja tatuera in på insidan av ryggraden och där fanns hildahimmelochhav och johannajordskalvsol,
och ja, sen var det väl inte så mycket mer med det

bara ett himmelochhav långt härifrån men ändå världens världens närmaste solen


g

eksem

vart då?

fortsättning

på bordet framför mig: två apelsiner, den ena lite mer orange än den andra lite mer intensiv gissningsvis lite mer mogen än den brevid kanske också inte lika saftig liksom torr ute i ändarna av varje klyfta. om jag skulle välja en nu skulle jag välja den mindre intensiva utan att tänka på att den andra står först i kön ty jag vill ha köttigt saftigt mmmm rinnigt, och sen! brevid i skålen: en två tre äpplen; två röda ett litet litet som är häften grönt hälften rött, så litet att jag skulle få plats med hela i munnen. längst bort en clementin, den ser mesig ut bland allt stort och under allt en rutig duk och herregud herregud herregud ja det här är vad jag ser och saker man ser och saker man vet kan te sig mycket annorlunda. saker jag vet är att du står på övervåningen i en dusch känner vattnet mot din kropp förslagsvis varmt nästan lite i överkant och i köket bakom stängd dörr äter de mat och ute ser jag vitt vitt vitt vitt vitt vitt vitt och inåt ser jag ingenting där känner jag bara, ja jag känner nu förtiden ibland, inåt är det varmt och brinnande rött som eld eld eld men här smälter ingen snö

punkt

det var en storm i lördags där jag knappt kunde röras i riktning framåt och efter en spårvagnsfärd där var en mörkt lång asfalterad väg, den var blöt inte alls hal och vägen ledde till ett hem

vi är två och mot oss kommer en man som ser ut som man kan se ut på film när man fått en elchock, det dassgråa håret är tussigt och på sne, under armen håller han en tavla och på kroppen bärs en tunn diarrébrun kavaj

han passerar oss och i någons ögonvrå ser vi hur han vänder om vänder med vinden och vinder bär mot oss och hur gör man när man blir förföljd av en crazy man? varför har ingen lärt mig något sådant här? får man springa eller springer mannen också och fortast då? vad var det för tavla han höll under armen? vart var han påväg? varför började han gå efter oss? varför kom vi undan? nu finns ju inga reella svar på mina frågor, mitt liv blir en fantasi rikare och en händelse fattigare. inatt ska jag sova på vad som är mest värt.

-

lys syl yl sy sl sly

jag finns kvar hos dig

det kan också vara så att leva att det kliar i hela kroppen, inte ett kli som man vill springa från inte ett kli som man vill klia bort utan ett kli som bara
kittlar. maskarna i dig dansar och musik som spelar och ett kli som tar dig som en bil som tar upp dig på vägen när inga bussar går. lampor som spotlights och kliet som tar dig in till en stad till en stad som dansar och ingen är tom ikväll
inte ens du

två

en slang i en näsa en slang som ett två tre dyker in in in i slem i en näsa ser sig omkring letar efter polyper och andra märkliga ting dyker ner ner ner i ett hål det är trångt det är mörkt det är ensamt för en slang att dyka ner såhär söker söker söker efter något som den inte vet vad
inga fynd funna inga fynd funna
slangen blir arg och rädd ty det är så en slang känns när den är ensam slangen går till attack hugger en nerv mmmm biter av en bit av din hud och i ditt huvud blir bara svart för tre sekunder sen öppnar sig en ny spännande värld av färger och spänning och här vill jag stanna här vill jag stanna här vill jag stanna väck mig inte låt karusellen snurra

1.

du är i luften nu,
som alltid


flyg flyg flyg flyg flyg flyg flyg lilla fågel nu du som kan

å

ibland har jag lite svårt att se senegal här från mitt absurda leverne. jag tänker senegal som stort mörkt och svart och jag tänker senegal varmt och brinnande, ett eldklot så långt borta att det är något som bara finns i sagoböcker också rött orange och mörkt grönt medelåldern där är sjutton komma åtta år så vi tillhör den äldre delen av folket. jag hör bara massa trummor och hög musik folk som skriker på franska röster som trummor VIENS DANCER VIENS DANCEEEEER slår skriker och det går
inte
att 
stoppa
jag hatar att prata i telefon speciellt med folk som jag känner bara litegrann varför vill folk som man känner bara litegrann prata i telefon för har de inget bättre för sig än att prata i telefon telefon telefon ha ha ha va va va jag öser hellre vatten ut avlopp med petflaskor i vatten kan man simma, kanske samtidigt som du var i avloppet var jag i ett annat avlopp i varberg har aldrig varit i ett avslopp förut men i duschen och jag tänkte det MÅSTE ju finnas en väg ner så jag lyfte på det vita gallret i plast och tittade rakt rakt ner ner i en massa svart hår
svart hår som ett hav av bara trassel snirkliga snår stoppar upp allt av flöde svarta kletiga tjocka långa hår som bor där rakt ner framför mina ögon 'här går ju inta att ta sig ner' tänkte jag och stoppade ner min långa arm långt ner i avloppet och lyfte upp allt det svarta det slingrade sig runt min hand men jag grävde och grävde och grävde tills det svarta låg i soptunnan brevid, sen satte jag på duschen igen vattent som ett monsunregn och där fanns nu ett hål rakt rakt ner ner och vattnet det forsade och jag tog ett djupt andetag höll för näsan och hålet framför mig och jag dök ner rakt rakt ner ner


q

dansa dansa DANSA KAN INTE SLUTA DANSA svett som små larver ut ur huden glänser glittrar skimrar
JAG ÄR KUNG JAG ÄR KUNG JAG ÄR KUNG svänger på höfterna springer i axlarna även när musiken blir
tyst musiken är i hjärtat åh så klyschigt och du du är i london åh så klyschigt men där är du och i varberg är jag,
igår när jag kom såg jag bara dimma dimma dimma kanske en tänd gatlampa eller två havet låg långt långt bort i dimman där fanns inget vatten ingen horisont inga djur i himlen bara dimma och en tung tung väska som sliter av armarna på mig den är full med SAKER som binder mig till platser till personer till känslor till världen som gummiband eller något annat klet tuggummi som torkar alla dessa saker, och du i london hemma i en rot med massa gummiband kring dig eller utan? och dimman här är borta idag man kan se ända till havet och längre kanske ända till senegal

.

hej min fina vän,
jag tänker på ghilda och tycker det är världens finaste kärleksbarn. ghilda ÄR ett algbarn som växer bland sjögräs som dansar tätt och svetten klibbar rinner ut i havet som är salt ghilda för mig är studsmatta du studsar på min studs det är oc jag är ihop med seth och du med ryan ghilda är inte bara en potatis för mycket utan FYRA jävla potatisar för mycket men MAN ÄTER UPP ÄNDÅ liksom ghilda är håkan hellström på en sommarscen och ett jordigt ungdomligt rödvin lagrat på ekfat drucket i stora plastmuggar platsmuggar som skulle kunna rymma ett helt hav där man kan bada naken bara för att känna det våta mot kroppen ghilda är en vas i tusen och hundra bitar en brottningsmatch på gräset fingar mot din hud ghilda är ett öppet fönster att klättra in i.
eller vad säger du?

med kärlek

såhär är det:
jag hatar världen för världen är svart svart svart nattsvart,
jag hatar världen för ikväll när jag går ut är himlen stjärnklar månen full på en sida är det svart havet är djupt men över havet är det ljust ljust ljus som havet äter upp som försvinner ner ner
ner
ner ner
ner i havet, färger blått lila rosa orange som kladdar in i varandra
rinner som varmt vax nerför himlen ner ner
ner
i havet
havet som äter allt
utan att tugga, sväljer det helt sväljer ljuset sväljer mörkret det är som ett stort svart hål fast med botten på slutet
jag hatar havet himlen livet månen kärleken hatet allt för ALLT finns här ute ikväll
en sida är ljus en sida är mörk och jag står på asfalt och gråter för jag får inte ihop
det här
 
livet

jag älskar månen jag älskar stjärnorna en två tre alla tusen miljoner stjärnor
JAG ÄLSKAR ER
fan vad ni är fina, jag älskar hur blåsten kladdar mig i ansiktet det är så JÄVLA SKÖNT
jag älskar dig blåsten! jag älskar den nattsvarta himlen jag älskar det stora svarta havet som bara slukar slukar
kärleken hatet, jag älskar er också! livet, i love you!

mest älskar jag min rosa-blå regnjacka med söndrig dragkedja och en tappad luva,
den håller tätt

en pojke jag känner

lyssnar på rickard wolff som säger till mig att det sitter en pojke på månen och jag tänker att
tänk om!
tänk om! det sitter en pojke på månen, hur ser han ut? tittar han verkligen ner? ner? är han inte till storleken större än månen finns det ingen logisk chans i hela universum att han skulle titta NER och se så mycket mer än månen han står på och fötterna han på månen står med. om han ens har fötter? hans blick borde i vilket fall som helst sträva upp eller åtminstone ut, ut ut ut ut i rymden ut i natten för visst är han väl bara vaken på natten? eller? och om man är pojken på månen längtar man då bort längtar man då bort bort bort till något annat till något bättre till något som är lite varmare något som är lite mjukare något där man inte bara är pojken på månen utan till något där han bara får vara utan epitet och ändå bara så enkelt vara någon-s,
någons
må så vara någons pojke på månen men ändå NÅGONS inte bara någon som sänder hopp till hopplösa jordesjälar genom att vara en saga en historia en berättelse en melodi en sång en sång där han själv sjunger älska älska älska älska bara en endaste gång

jag tänker mig: pojken på månen i mörkbrunt hår som brinner och vit hy som krispar sig i nattluften fräknar som siktat mjöl i ansiktet och på hela kroppen och svarta ögon som svarta hål där han suger in ALLT och de där ögonen det är de där svarta ögonen det är dem som sjunger sångerna om att
en
en
en
en
gång
älska en endaste gång

snälla

x

allting ändras helt plötsligt
hela tiden
varje sekund är ny
det finns inga slut
en början eller en fortsättning?

natt

i min dröm ska vi dansa cheer, du ska börja i mitt lag och jag ska få öva gymnastik på mattan igen sen ska vi äta frukost du tar gröt på din smörgås jag blir arg säger 'varför gör du så' och det är ingen fråga
världen börjar koka du blir tvär tar dina saker och stiger på ett plan som ska ta dig bort bort bort och borta är du tills nästa morgontidning kommer och förstasidan är du med stora svarta glasögon, fångad i flygplanstrappan och rubriken lyder "DOPAD"

33

som glitter som skulle kunna vara och förbli bara glitter men som blir damm i hjärnan
och damm som är ett av få ord som avslutas med två m och dröm som också har en kort vokal men bara fick ett m, varför finns det en massa regler med ännu fler undantag?
en dröm jag drömde inatt ska jag skriva till dig om imorgon, du blev tagen för knarkbrott i den

.

varför är det alltid maskar som kryper i dig varför gillar du maskar varför kryper de vad betyder maskarna vad vill de varför varför maskarna?

tack ska du ha

i den tre personer långa kön till kassan inne i mataffären står en rustik man med vit skäggstubb, lite ojämnt rakad och ja
hej! ja se där. hur kunde vi stoppat det här? mörda sina egna barn hur kunde vi stoppa det? mörda sina egna barn. hur kunde vi. stoppa? hur kunde vi stoppa? hur kunde vi stoppa. mörda sina egna.
det handlar om pengarna, pengarna.. allt handlar om pengar. pengarna. tänk om folk kunde tänka lite
mer än på pengarna. det är dem som styr!!!! pengarna! tänk om
kärleken
fick styra istället.
som det var förut. nu är det pengarna som styr. tänk om alla handlade med kärlek istället.
...
DU! du ser väl att det är den gurkan på extrapris nu va? ja, 7.90 ska det vara för den. ja.. det ska blir 44 kronor det - ja, 44. jättebra.
herregud, hur orkar du? sitta här hela dagarna. hur orkar du. nä, ni är guld värda ska du veta. att du orkar. sitta här en hel dag. ja jag hade kreverat efter en halv. dag. en halv dag.
...
du är guld värd! tack ska du ha.

sen packar han ner sin gurka för 7.90 plus resterande varor för sammanlagt 36 kr i den välburna tygkassen och går ut


-

- åttonde gången gillt

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0