löv

ända sedan jag var litenliten har jag krattat. varje höst. aldrig kunnat sluta. bruna blöta fisklöv mögliga äpplen som. var gröna. innan. när jag var liten hade jag fingervantar olika färger olika år men blåsor då med. och nu. kanske kommer de snabbare utan. inte så många löv än men. krattar ändå och blåsorna sprängs och skjuter ut vätska som binder ihop alla löven alla löven och det ringer och vi hoppar. gräver oss ner. ner under fisklöven under rödlöven orangelöven och de som som är sprängda. det blir torrt. droppar torrt och när vi tittar upp ser vi att det är alla krattorna de. hänger ovanför. så vi gräver börjar gräva ner ner ner tunnel som är kletig och jag kan inte låta bli att skratta. och du vänder dig om blir gelé ljusljusblå och små trådar. och jag bara känner att jag måste rycka av dem. en i taget trådbukett i handen. jaha. tänker jag och limmar fast den på mitt hår som inte finns men superlim är effektivt. limmar fast mina fingrar också och när jag ändå är igång. limmar fast hälarna naveln fisklöven en liten björn som går förbi och 23 blålila blåsor och krattorna längre. upp faller uppåt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0