ghilda

går in här varje dag och tänker att jag ska fylla

fortsätta

men vet

                 inte

                          hur

 

den färgglada mobilen och alla trådar i en trasselboll efter en tågfärd hem

har trasslat och trasslat och försökt lösa knutar upp men de knyter sig på andra ställen som kompensation

små tunna trådar och det värsta som kan hända är att jag drar sönder dem så jag drar drar drar inte behandlar

varsamt

fast jag helst av allt bara vill hänga upp mobilen i fönstret NU nu nu

ge min utsikt färg

 

går in på bloggogna minns inte senast jag grät men nu badar mina ögon för jag vet inte vad

ledsen uppfylld glad känns ända in i hjärtat du ska så vara där, det är så vacker när du är där jag ser dig på cykeln

det känns så rätt

saknar dig inte för du är ju här ändå men längtar efter dig ibland

 

och det här med jag tar tid kommer ta tid och tid är allt jag har

och det här med du fortsätt vara i tid fortsätt gå in i kyrkor och rosta mycket kastanjer