ghilda

sömngrus i ögonen lilla lilla latmaja som bara drömmer drömmar om dancers och ögon som
ser
sover simmar springer ut ur sömn och snavar står svävar igen och igen och igen igen
s-s-s-s-s och ett eksem som kliar växer små röda prickar äter upp fingrar tar över tar sig in så målade naglarna blå

i love you
viskar du i brus i love you
i love you i love you i love you i verkligheter som aldrig överträffar sagans och i brus brus brus från alltingets
om jag vänder mig om och går
stannar du då?
om jag står om du går vart vi står

man

måste

våga
alla säger det är mod och när inget kan stoppa mig nu när inget kan stoppa livet från att fortsätta från att forma små stenar i havet; tänker de glasbitarna som blivit slipade slagna mot havsbotten till gröna smackrande stenar av allra sällsyntaste sort

och bruset bruset det drusar i sagan i datorn i en annan värld och jag hör inte musiken för bruset brusar för högt
just nu saknar jag inget jag saknar ingen jag vill bara
(dammsuga min smuliga säng)
sova bland mina nybäddade lakan
(nysmuligheten kom efter)

någon hittade en burk med bruk frågade vad är det här bra för använder du det gör du det dör du för det varför då nej men oj så onödigt, jag vände andra ryggen till sa inget det var en någon jag vänder tillbaka till det är en sådan jag alltid låter gå för hen kommer tillbaka det är en konstant

en konstant
som låter mig sova
i min nybäddade säng med nya lakan och här är det okej att bara sova
i smulor
och bruset av i love you i love you
i love you även om du så ligger i de där lakanen för resten av ditt
liv

blipp blopp trumvirvlar trum trum trum

 

klumpfinger suddar ut ett trettiofemminuters långt brev till dig och jag orkar inte

tänker det kanske är meningen

skrev mest om tretton timmar kvar till hav och skav och vilse i en skog idag men alla vägar leder hem förutom de nya man själv skapar

Leave behind your shadow's memory
Leave me, this is your day

jens lekman spelar don lennon och jag köpte råsocker jordnötssmör kokosfett choklad baka baka liten vegankaka mmm den smälter i mun och knaprar i tänder och alla slickar sina smulor från tallrik

 

 

blir så ledsen av att behöva återskapa ting det är inte ens i närheten samma sak så jag låter bli borstar mina tänder i grupp två med ny blå tandborste och tänker på ljuset i natten och luften, att den är tung och lätt berorende på var man står och pusslet det där jävla tusenbiljarderbitarspusslet som bara växer och växer kanske  jag ser inte något motiv något mönster hur i allt ska jag kunna lägga pusselbitar på rätt ställe rätt plats rätt tillfälle om jag inte ens bryr mig om rätt? gör om gör rätt gör fel eller åtminstone LÄGG gör nya bitar kanske står jag för nära för långt bort just nu ser jag in

ge

nti

ng

men anthony som är inne på sista versen

 

 

fast den sjöngs för länge sedan

när jag gick på stigen i skogen i skogen tänkte jag på den vita kaninen som skulle dyka upp för mig att följa och som skulle ta mig ner ner ner till en värld under med stora konturklara pusselbitar och fina dofter av kryddor och vanilj sommargräs garage någons bröstrygg 

 

och

he didn't cross my mind

 

inte ens once.

och den mörke mannen svart som natten mörkt som hålet bakom ljuset och stor som ljuset bakom hålet sade: